... Det är helt galet hur saker kan kännas så klockrena ibland. Så rätt.
Jag är så otroligt tacksam och lycklig över att jag får känna så för min underbara sambo..
Vi har varit tillsammans i 1.5 år nu och jag känner mig fortfarande lika kär och lycklig som första veckan.  Sitter just nu och ler för mig själv när jag lyssnar på musik på spotify som påminner mig om den första tiden vi hade tillsammans. de där första pirriga veckorna innan man riktigt blev tillsammans, då man upplever allt för första gången. Man minns allt så tydligt. Vad det luktade ute, hur det kändes i kroppen, vilken musik det spelades på radion.

Den första kyssen kom på en liten strand på campingen vid Vevlinge. Jag minns hur vi stod där på strandkanten och tittade ut över vattnet. Det var en ljummen sommarkväll och jag skulle ta studenten inom några dagar bara. Det blev en sån där kyss som känns som att man bara vill suga in all kärlek, glädje och lycka in i kroppen och aldrig släppa taget..

De första veckorna kändes så himla bra, det var liksom aldrig några tvivel. Det kändes som om man hade känt varandra hela livet. Som att livet nollställdes på något vis. Jag minns hur jag ville att tiden skulle gå fort fort fort i början! Det kändes så oseriöst och löjligt att säga "vi har varit tillsammans i 3 månader", jag vill kunna säga 5 år så folk förstod lika väl som jag att det var seriöst och äkta!

Låtar som påminner mig om vår första tid är:

Mats Ronander- Gör mig lycklig nu (Denna spelades ute på Långnäs den första sommarkvällen vi var ute tillsammans)

Betty Everett- It's in his kiss (Denna spelades också på Långnäs)

Grace- Inga kan älska som vi (Denna låten är verkligen speciell för oss. Vi poppade den jämt och ständigt i bilen när vi var ute och surrade)

Grymlings- Där gullvivan blommar (Denna spelades inte i början men när vi var på en liten "kärlekssemester" till åre i höstas på restaurangen som vi åt mat på)


Kvällen det blev vi ♥