Tänka sig att en sådan liten plutt kan betyda så mycket och skapa sådan kärlek i sin omgivningen.
Anja är min familjs lilla ögonsten. Hon är snart 8 år och börjar bli rätt gammal för att vara en liten hund.
Trots sin ålder är hon fortfarande vår lilla bebis, och ja hon är nog mer bebis än hund också.
Ibland blir jag nästan osäker på om hon själv vet att hon är en hund. Haha.

Anja älskar mat och att gosa såklart. Sitter man i soffan och läser tidningen så kommer hon direkt och klättrar upp i knät och lägger sig i famnen. Att sova på någons mage är också en favorit!

...Att vara själv är däremot inget hon uppskattar särskilt mycket. Hon har en hel del divafasoner för sig också den lilla damen. Igår följde hon med mig till hemköp och jag hann bara svänga in på parkeringen så förstod hon att hon skulle få vara ensam i bilen medans jag gick in, då började hon genast grymta och smågnälla. När jag parkerat och låste bilen började hon skrika och yla som en jättebebis!

Likaså gillar hon inte när det är lerigt, blåsigt eller regnar ute. Regnar det vill hon helst inte gå ut och är det lerigt på gården går hon i stora cirklar runt lerpölen och går bredbant och lyfter hela tiden på tassarna för att slippa bli lortig. En rätt så uppskattad egenskap faktiskt då det sällan är skitigt inne pga av hunden i familjen!



♥